1(6)
BESÖK: STOCKHOLM – VIRKESVÄGEN 2 ÖSTERSUND – FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
YTTRANDE
2023-02-28
Emma Lindkvist
Tel: +46106981730
emma.lindkvist @naturvardsverket.se
Ärendenummer NV-00953-23
Cloudberry Offshore Wind AB
samrad.cloudberry@ecogain.se
Samrådsyttrande gällande havsvindkraftsparken Simpevarp i Oskarshamns och Borgholms kommuner
Naturvårdsverket har beretts tillfälle att delta i samråd gällande havsvindkraftsparken Simpevarp i Östersjön utanför Oskarshamns och Borgholms kommuner.
Naturvårdsverkets bedömning
Naturvårdsverket anser att en storskalig vindkraftsanläggning inom det föreslagna området är problematisk. Delar av vindkraftsanläggningen ligger inom riksintresset Obruten kust enligt 4 kap. 3 § miljöbalken där vindkraft inte är tillåtet. Parkens placering inom riksintresseområde för naturvården är olämplig och kommer påverka skyddade värden negativt. Även de delar av vindkraftsparken som ligger inom och utanför riksintresseområdena för friluftslivet kan innebära sådan påtaglig skada som inte är förenlig med 3 kap. 6 § och 4 kap. 1–2 §§ miljöbalken och behöver utredas närmare.
Verksamheten kan komma att påverka närliggande Natura 2000-område på ett betydande sätt varför tillstånd krävs enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.
Områdets påtagliga betydelse för fågellivet berörs också på ett sådant sätt att Naturvårdsverket anser att det är viktigt att den påverkan på fåglar som vindkraftsanläggningen kan medföra ingående undersöks och beskrivs i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Utredningen bör även innehålla förslag på skyddsåtgärder för att begränsa sådan påverkan. Till detta behöver även kumulativa effekter bedömas.
Naturvårdsverket vill även betona vikten av att bolaget redovisar alternativa lokaliseringar samt grunden till vald lokalisering i miljökonsekvensbeskrivningen. NATURVÅRDSVERKET 2(6)
Skälen för Naturvårdsverkets bedömning
Skyddade områden och riksintressen
Natura 2000
Den planerade vindparken ligger som närmast mindre än en km från Natura 2000-området Misterhult (SE0330049). Området är utpekat både enligt art- och habitatdirektiven och fågeldirektivet. Utpekade fågelarter av vilka kan komma att påverkas av vindkraft är fiskgjuse, skräntärna, fisktärna, och silvertärna. Skräntärnan har en mycket begränsad population i Östersjön och känsligheten är mycket hög. Prioriterade bevarandevärden är att bevara en oexploaterad skärgårdsmiljö och utveckla naturvärdena på öarna samt att vårda den varierande vattenmiljön så att växt- och djursamhällen som är karaktäristiska för området kan fortleva i livskraftiga bestånd.
Ytterligare två områden, på mindre än 10 km avstånd, med höga naturvärden som kan påverkas inkluderar Natura 2000-områdena Virbo med Ekö (SE0330127) och Furön (SE0330180). Områdena har även de ett mycket rikt fågelliv med tärnor, måsfåglar, vadare och en tät havsörnsstam. Prioriterade bevarandevärden utgörs både av ett flertal fågelarter samt skyddande av områdets höga natur-, kultur- och geologiska värden.
Naturvårdsverket bedömer att vindparkens närhet till Natura 2000-områdena, i vart fall Misterhult, kan komma att på ett betydande sätt påverka miljön i det skyddade områdena varför tillstånd krävs enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. För att tillstånd ska kunna meddelas måste bolaget visa att verksamheten inte kan skada de skyddade värdena i området. Om det finns osäkerheter ska försiktighetsprincipen tillämpas.
Utvidgning av Natura 2000-nätverket
Med anledning av det överträdelseärende som Europeiska kommissionen inlett mot Sverige angående brister i SPA-nätverket har berörda länsstyrelser haft i uppdrag att bedöma IBA-områdens betydelse för bevarandet av fåglar enligt fågeldirektivet samt, utifrån detta, föreslå nya eller utvidgade marina fågelområden till Natura 2000-nätverket.1 Enligt Länsstyrelsen Kalmars redovisning av regeringsuppdraget föreslås ett nytt Natura 2000-område Oskarshamns- och Mönsteråskusten (SE0330309) som angränsar vindkraftparken Simpevarp. Det utvidgade skyddet ska säkra livsmiljöer för de många fågelarter som finns representerade inom denna del av skärgården. Naturvårdsverket kommer efter granskning av länsstyrelsernas förslag skicka vidare till regeringen som fattar beslut.
1 Regeringsuppdrag, M2021/01160.
2 Se mål C-355/90 (Kommissionen mot Spanien) och Mål C-374/98 (Kommissionen mot Frankrike)
Även om något slutligt beslut ännu inte fattats anser Naturvårdsverket att de identifierade bristerna i SPA-nätverket och arbetet med anledning av regeringsuppdraget måste beaktas i det nu aktuella ärendet. Av EU-domstolens praxis framgår att ett område som uppfyller kriterierna för att föreslås som ett särskilt skyddat område enligt fågeldirektivet, men ännu inte förklarats som ett sådant område, ska skyddas av reglerna i artikel 4.4 fågeldirektivet.2 Domstolen NATURVÅRDSVERKET 3(6)
har uttalat att det inte är omotiverat att sådana områden omfattas av ett strängare system än det som enligt artikel 6.2–6.4 i art- och habitatdirektivet gäller för områden som har klassificerats.3 Medlemsstaten och dess myndigheter kan inte åberopa sin egen försummelse som stöd för att inte göra vad som krävs utan behöver i sådana fall så långt möjligt tillgodose de krav som följer av artikel 4.4 fågeldirektivet.
3 Mål C-374/98 (Kommissionen mot Frankrike)
Riksintressen
Naturvärden
Projektområdet ligger till viss del inom område som är utpekat som riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, Västerviks och Oskarshamns skärgårdar. Det är ett väsentligen opåverkat naturområde med en art- och individrik häck- och sträckfågelfauna. I värdebeskrivningen anges som en förutsättning för områdets bevarande att dess karaktär av oexploaterad skärgård bör bibehållas och vindkraftverk tas upp som exempel på sådant som kan påverka områdets karaktär negativt.
Naturmiljön i fråga är till stor del oexploaterad och orörd och däri ligger en stor del av dess värde och den är därför känslig mot exploatering, speciellt storskalig sådan. Naturvårdsverkets bedömning är att en placering av vindkraftsverk inom området därmed kommer innebära en påtaglig skada på riksintressets karaktär. Det begränsade avståndet mellan övriga delar av vindkraftsanläggningen och riksintresset riskerar också att påverka värdena negativt.
Obruten kust
Projektområdet överlappar i delar med riksintresset obruten kust, 4 kap. 3 § miljöbalken, Smålands skärgård-Simpevarp samt Öland. Kust- och skärgårdsområden som omfattas av obruten kust har stora bevarandevärden och ska skyddas mot etablering av miljöstörande anläggningar. Inom ett sådant område är det inte tillåtet att uppföra vindkraftsanläggningar förutom på Öland, se 4 kap. 3 § andra stycket miljöbalken. Vad Naturvårdsverket kan utläsa från samrådsunderlaget så ligger vindparkens norra delar inom området Smålands skärgård-Simpevarp, där vindkraft inte är tillåtet, och någon möjlighet till undantag från regeln finns inte. Gällande Öland finns ett undantag för att uppföra vindkraft inom riksintresset men en lokaliseringsprövning enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska ändå genomföras för att bedöma platsens lämplighet med hänsyn till bl.a. naturvärdena. Det är därför viktigt att bolaget utreder detta vidare samt beaktar de delar av riksintresset där vindkraft inte får uppföras i den fortsatta planeringen.
Friluftsliv
Projektområdet ligger delvis inom område som är utpekat som riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, Norra Smålands skärgård. I värdebeskrivningen anges att de många möjligheterna till ett rikt friluftsliv som bygger på upplevelser av områdets höga natur- och kulturmiljövärden är det som gör området så värdefullt för friluftslivet. Bulleralstrande verksamheter och NATURVÅRDSVERKET 4(6)
negativ visuell påverkan som påtagligt kan störa upplevelsevärdena är exempel på sådant som påtagligt kan skada förutsättningarna för friluftsliv inom området.
Vindparken ligger till stor del inom område som är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 § miljöbalken, Kustområdena och skärgårdarna i Småland och Östergötland samt även till viss del inom riksintresse för rörligt friluftsliv Öland. Inom dessa områden ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.
De orörda naturmiljöerna i det här aktuella fallet bidrar till platsens värde ur såväl naturskydds- som friluftslivssynpunkt. Det är dessa karaktärsdrag som ska skyddas mot påtaglig skada. Naturvårdsverket anser att en vindkraftspark om 98 verk i det aktuella området kommer att innebära ett storskaligt ingrepp. En så pass stor park riskerar att alstra buller och bli ett stort visuellt inslag i det som beskrivs som ett orört område. En sådan storskalig vindpark i detta område kan därför innebära påtaglig skada på dessa värden. Naturvårdsverket anser därför att vindkraftparkens påverkan på friluftslivet måste utredas och beskrivas närmare.
Vindbruk
Naturvårdsverket noterar att en mindre del av projektområdet ligger inom område som utpekats som riksintresse vindbruk enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Riksintresset för vindbruk överlappar med riksintresset för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Om, som i detta fall, olika riksintressen konkurrerar med varandra ska företräde ges åt det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön, jämför 3 kap. 10 § miljöbalken. Avvägningen görs endast inom det område som utgör riksintresse för vindbruk och som överlappar med andra riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken.
Påverkan på fåglar
Bolaget bedömer att det inte är nödvändigt att utföra några särskilda fågelinventeringar inom projektet utan en sammanställning och genomgång kommer göras av de inventeringsresultat som redan finnas tillgängliga. Därtill kommer ytterligare kontakt tas med ornitologer och information samlas in under samrådet för att få en komplett bild av hur fågel kan påverkas av projektet. Naturvårdsverket anser generellt att platsspecifika studier behöver genomföras för att kunna bedöma verksamhetens samlade påverkan på fågel.
Kalmarsund utgör ett av norra Europas mest intensiva flyttfågelområden. Till exempel flyttar genom Kalmarsund årligen omkring en miljon ejdrar på väg till nordliga häckningsområden i Sverige, Finland och delar av västra Ryssland. Längs kusten finns mycket betydelsefulla häcknings- och rastområden samt övervintringsområden. Fågelrörelserna är att betrakta som höga under mer eller mindre samtliga årstider.
Naturvårdsverket anser att studier av rastande fåglar bör utföras under minst tre på varandra följande år för att kunna analysera variationer i olika arters uppträdande. I undersökningar bör även ingå en jämförelse med äldre data för att kunna bedöma förändringar sett över ett längre tidsperspektiv. Beroende på utfallet av undersökningarna kan det även behöva ingå studier av kumulativ påverkan till följd av arealsmässig förlust av habitat eftersom många NATURVÅRDSVERKET 5(6)
vindkraftsanläggningar just nu planeras inom betydelsefulla rast- och övervintringsområden för bl.a. ejder inom samma biogeografiska population.
Avseende flyttande fåglar bedömer Naturvårdsverket att effekter på sjöfåglar är viktigt att studera men att risken för kollisioner även för tättingar och vadare (där många arter flyttar nattetid) också behöver utredas. Många tättingar flyttar under normala väderförhållanden på höjder på omkring 300–600 m, och ibland även högre, vilket i normalfallet då inte innebär risk för kollisioner. Flyghöjderna kan dock vara betydligt lägre, till exempel vid dåligt väder. Hindersbelysningen kan under förhållanden med nedsatt sikt sannolikt även locka till sig fåglarna och de riskerar då att kollidera med vindkraftverken. Var fåglarna påbörjar flyttningen kan även ha stor betydelse och om de till exempel hunnit nå marshöjden då de passerar vindkraftsparken. Dessa omständigheter gör att det inte går att avgöra vilka förutsättningar som gäller på en viss plats utan detta behöver undersökas i varje enskilt fall. I utredningen om sträckande fåglar bedömer Naturvårdsverket att studier behöver inbegripa sträckets omfattning med avseende på artsammansättning, tidsmässiga förlopp och flyghöjder såväl vår som höst. Projektområdets läge, där det yttre delarna ligger mer än tio kilometer ut från kusten, gör att vi bedömer att visuella studier från land inte är tillräckligt. Sträckrörelserna behöver enligt vår bedömning sannolikt studeras med radarteknik som kan urskilja fåglarna på olika höjder under dygnets timmar och, där det är möjligt, separeras till olika arter eller artgrupper. Detta kan behöva kompletteras med visuella studier från till exempel en uppankrad båt i området. Även effekterna av hindersbelysning är viktigt att utreda då framför allt fasta ljussken kan dra till sig fåglar i samband med nedsatt sikt. I utredningen behöver även ingå förslag på skyddsåtgärder, exempelvis tekniker för stoppreglering av verken, för att minimera risken för kollisioner.
Påverkan på fladdermöss
Bolaget anger att påverkan på fladdermöss kommer utredas vidare. Även behovet av att vindkraftverken ska utrustas med stoppreglering kommer att utredas. Naturvårdsverket ser positivt på att påverkan ska studeras och vill betona vikten av att studier behöver utföras innan parken är på plats för att kunna bedöma verksamhetens påverkan på fladdermöss.
Studier har visat att fladdermöss kan söka sig långt ut till havs vid födosök, bl.a. till vindkraftsverk där insekter kan anhopas. Även flyttande fladdermöss kan passera havsområden långt från närmaste land, och som i detta fall kan nyttja kusten som ledlinje. I detta fall bedömer Naturvårdsverket att miljön i stort längs kusten indikerar hög sannolikhet att fladdermöss nyttjar eller kan komma att nyttja området där vindkraftverken ska etableras, och att detta gör det nödvändigt att undersöka aktiviteten på plats inom området före etablering, både förekomster av stationära och flyttande bestånd.
En utredning av fladdermössen behöver även analysera vilka förutsättningar som finns att vidta olika skyddsåtgärder baserad på vilken aktivitet som identifieras, när i tiden och under vilka väderförhållanden (vindhastigheter, utsträckning i tiden m.m.). Det finns data som antyder att kollisionsdödlighet vid vindkraftsverk kan vara betydligt högre för fladdermöss än vad som tidigare varit känt då metodiken för inventering av kollisionsdödade fladdermöss väsentligt har förbättrats. Dessa omständigheter är viktiga att beakta och kan ha betydelse för hur mycket verken kan behöva stoppregleras (tidpunkter, NATURVÅRDSVERKET 6(6)
väderförhållanden m.m.) för att minska dödligheten i tillräcklig grad, och vad som är möjligt att genomföra tekniskt och ekonomiskt.
Alternativa lokaliseringar
Bolaget ska redovisa alternativa utformningar och lokaliseringar i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen i enlighet med 6 kap. 35 § miljöbalken och 17 § miljöbedömningsförordningen. Syftet med att redovisa alternativa lokaliseringar är att möjliggöra en bedömning av vilken lokalisering som ger minst miljöpåverkan. I avvägningen mellan olika intressen där skyddade områden och hotade arter berörs måste det beaktas att utbyggnaden även behöver ske hållbart och balanserat mot övriga miljömål. Dessa aspekter behöver beaktas vid bedömningen av vad som är bästa möjliga lokalisering och vid alternativredovisningen. Då parkens lokalisering berör områden med utpekade naturvärden anser Naturvårdsverket att bolaget grundligt måste belysa vilka effekter verksamheten kan få med den föreslagna placeringen och vad som ligger till grund för den valda platsen.
Beslut om detta yttrande har fattats av enhetschef Sara Beckman efter föredragning av handläggare Emma Lindkvist.
Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit miljöjurist Cecilia Almström och biologen Henri Engström.
Detta beslut har fattats digitalt och saknar därför namnunderskrifter.
För Naturvårdsverket
Sara Beckman
Emma Lindkvist
